Blir man mindre sjuk om man har optimala nivåer av vitamin D?

Vitamin D har debatterats flitigt senaste åren under pandemin (2020-2022) och huruvida det hjälper med supplementering av vitamin D eller inte. Vi vet att livsstilsfaktorer påverkar vår hälsa och tänk om ett så enkelt stöd som supplementering av Vitamin D kan vara en av lösningarna.

Jag har valt att definiera mindre sjuk som: mildare symptom, förkortad sjukdom i tid (dagar) eller mer motståndskraftig där det sistnämnda skulle kunna innebära inga märkbara symtom alls. Sjuk i detta fallet definieras av de symptom som faller inom ramen för covid-19.




Om vitamin D

I detta stycke redovisas några av de grundläggande faktorer vi känner till om vitamin D.
Vitaminet D, eller kolekalciferol, är ett fettlösning vitamin stabilt mot hetta, syra, alkalier och reduktionsreaktioner, men instabilt mot oxidation och ljus. D2 (ergokalciferol) bildas hos växter och produceras genom ljusaktiviteter hos jäst. D3 (kolekalciferol) bildas hos djur och är den naturligt förekommande formen. Kroppen kan producera D-vitamin vid ljusexponering (sol) av omättat fett utanpå huden, för att sedan absorberas genom huden och av blodet. Därifrån transporteras det till lever och njurar för fortsatt syntes så att den aktiva formen, 1.25-dihydroxikolekalciferol eller vitamin D3, bildas.

Resonemang

Innan resonemanget kring de studier jag har tittat på behöver jag nämna att jag har valt att ta upp Vitamin D isolerat. Vi vet att flera andra faktorer spelar en viktig roll för vårt immunförsvar tex Vitamin K2 och Magnesium som samverkar med Vitamin D. Finns även andra näringsämnen som spelar en stor roll, ex zink.

Studien från 2021 “Effects of a 2-Week 5000 IU versus 1000 IU Vitamin D3 Supplementation on Recovery of Symptoms in Patients with Mild to Moderate Covid-19: A Randomized Clinical Trial” (1) föreslår att en 2 veckors oral supplementering med vitamin D3 5000 IE/dag var överlägset en supplementering med 1000 IE/dag för att lösa hosta och förlorad smak bland COVID-19 patienter under en önskad nivå av vitamin D med milda eller måttliga symptom.

Studien från 2022 “Vitamin D3 Supplementation at 5000 IU Daily for the Prevention of Influenza-like Illness in Healthcare Workers: A Pragmatic Randomized Clinical Trial” föreslår att Vitamin D3 supplementering med 5000 IU/dag var kopplat till lägre risk av influensaliknande symptom och en lägre incident takt av icke COVID 19.

Enligt studien från 2023 “Protective Effect of Vitamin D Supplementation on COVID-19-Related Intensive Care Hospitalization and Mortality: Definitive Evidence from Meta-Analysis and Trial Sequential Analysis” finns det nu tillräckligt med bevis inom anti-inflammatorisk, immunmodulering och antioxidant effekter med vitamin D och att det skall anses som fakta. När det gäller Covid 19 specifikt finns det några motsatta data för allvarlighetsgrad och dödlighet.

Argumentation och avslutning

Blir man då mindre sjuk genom att supplementera med vitamin D?

Studierna nämnde i denna artikel pekar på att de som har suboptimala nivåer av Vitamin D och får intervention av Vitamin D tillfrisknar fortare jämför med kontrollgrupper eller de med ett lägre intag av Vitamin D supplementering. Det verkar också som att de som supplementerar med Vitamin D (med en övre gräns dosering / högdos) upplever mindre influensaliknande symtom eller inte blir sjuka jämfört med kontrollgrupper.

Även om Vitamin D har en avgörande roll i immunsystemet så finns det så många andra faktorer som också spelar roll i vårt immunförsvar. Av den anledningen kan vi inte bara luta oss mot Vitamin D i tron att vi aldrig blir sjuka. Vi behöver med andra ord väga in andra faktorer för att vara motståndskraftig där livsstilsfaktorer spelar en viktig roll och där två exempel är sömnkvalitet och kosthållning.

Slutligen, det verkar vara rimligt att en optimal nivå av vitamin D stödjer frågeställningen om att man blir mindre sjuk i form av att man får ett mildare symptom, kortare tid till tillfrisknande eller att man blir motståndskraftig att man inte blir sjuk alls. Det borde alltså kunna argumenteras med fakta för att supplementera med Vitamin D för optimala nivåer och få en skyddande effekt. Livsmedelsverket rekommenderar idag 400 IE / dag för barn och vuxna under 75 år vilket enligt senaste forskningen inte verkar vara en rimlig rekommendation.

Jag undrar hur det hade sett ut om fler människor hade optimala nivåer av vitamin D och vad det hade betytt både för de människor som hamnade på intensivvården under pandemin men även belastningen på sjukvården? Vilka kostnader kunde sparats?

Jag rekommenderar att man mäter sina nivåer, helst 2 gånger om året, och väljer nivå på tillskott därefter. Man bör ta vitamin D tillskott från september till maj, men det är individuellt beroende på sin övriga hälsostatus.

Källhänvisning

  1. Vitamin D3 Supplementation at 5000 IU Daily for the Prevention of Influenza-like Illness in Healthcare Workers: A Pragmatic Randomized Clinical Trial https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36615837/
  2. Protective Effect of Vitamin D Supplementation on COVID-19-Related Intensive Care Hospitalization and Mortality: Definitive Evidence from Meta-Analysis and Trial Sequential Analysis. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9864223/
  3. Effects of a 2-Week 5000 IU versus 1000 IU Vitamin D3 Supplementation on Recovery of Symptoms in Patients with Mild to Moderate Covid-19: A Randomized Clinical Trial. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8308273/
  4. Näringsmedicinska Uppslagsboken - Peter Wilhelmsson - Tredje upplagan (2021) ISBN: 978-91-983293-5-3